Sök

Utbudet av litteratur på de nationella minoritetsspråken är litet, vilket gör det svårt för biblioteken att förmedla böcker till låntagarna. Men nu finns Bläddra! Bläddra är en app för mobil och surfplatta med e-böcker på jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Det långsiktiga målet är att appen även ska innehålla litteratur på finska.

Utbudet av litteratur på de nationella minoritetsspråken är litet och kan vara svårt att komma åt för läsare och bibliotek. Sedan 2021 finns KB:s läsapp Bläddra som tillgängliggör litteratur på nationella minoritetsspråk. Appen är en resurs för den som vill läsa böcker på sitt språk och ett stöd i bibliotekens läsfrämjande arbete. I den här artikeln berättar Sara Larsson om hur Bläddra och tillgången till litteratur på sydsamiska hjälper henne att återta sitt språk. Du får också ta del av tips om läsfrämjande aktiviteter med Bläddra från KB. Jag tillhör en av dem som försöker återta det sydsamiska språket. Det har gått förlorat i min familj och det innebär att jag inte bara försöker lära mig själv utan också behöver stötta andra i min familj ...

Vill du lära dig arbeta med Bläddra? I filmen ”Lär dig mer om Bläddra – en läsapp för Sveriges nationella minoritetsspråk” får du konkreta tips på hur du kan använda och sprida appen.

Inom KB pågår ett särskilt arbete för att stötta biblioteken att uppnå bibliotekslagens krav på särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna. I den här artikeln berättar vi om hur du som jobbar på bibliotek kan dra nytta av de nationella tjänster som finns på området.

När Sverige uppvisar sjunkande besökssiffror och minskad utlåning på svenska folkbibliotek satsar biblioteken på innovativa metoder för att göra litteraturen tillgänglig för alla. Ta del av hur biblioteken kombinerar läsfrämjande och litteraturförmedling med badhusbesök, i en ny trend där popup-aktiviteter och uppsökande verksamhet blir allt vanligare för att nå ut till dem som sällan besöker bibliotek eller läser. I den här artikeln kan du läsa mer om badhusbibliotek på Gotland. I Region Gotland var man tidigt ute med att ta steget från det fysiska biblioteksrummet för att söka kontakt med badhusen. Själva beskriver de sig i rapporten ”En lässtund på badet! Rapport om badhusbiblioteken på Gotland” (Region Gotland) som de första biblioteken i landet att skapa badhusbibliotek: ”Gotland har sedan oktober 2015 Sveriges första fasta ...

Digitala böcker är idag en självklar del av folkbibliotekens utbud av medier och tjänster – men mer sällan en självklar del av den läsfrämjande verksamheten. I denna artikel delar KB insikter om folkbibliotekens behov, erfarenheter och prioriteringar vad gäller digitala böcker.

I denna kunskapsöversikt presenteras en kartläggning av de centrala aktörerna för främjandet av läsning på nationell, regional och lokal nivå, samt hur deras uppdrag, ansvar och roller ser ut. I översikten ges också en inblick i det samspel som sker mellan offentliga organisationer och civilsamhället när det gäller läsfrämjande, med särskilt fokus på att identifiera delområden där samverkan är välorganiserad och inom vilka områden samverkan saknas.

Kan barn hinna läsa 1 000 böcker innan de har börjat förskoleklass? Småländska Lessebo inspirerades av en amerikansk satsning. Det visade sig locka många familjer till läsning. Kristina Hörberg, bibliotekarie, berättar om satsningen och om mångspråksböcker i kapprum på förskolor.

När Tidaholms bibliotek fick frågan om de ville vara med på en magisk vecka vid Hellidens slott tackade de genast ja. Kunde detta bli ett sätt att locka nya besökare till biblioteket?

Depåbiblioteket är ett nationellt fjärrlånemagasin som byggs upp av donationer från bibliotek runt om i landet. Lånecentralen förmedlar lån både från depåbibliotekets och Umeå stadsbiblioteks samlingar till bibliotek i Sverige och ibland också utlandet. Tillsammans utgör dessa båda Sveriges depåbibliotek och lånecentral (SDLC).

Återkommande bok- och skrivklubbar, ett omfattande mangabibliotek och unga läsambassadörer – folkbiblioteken i Söderköping, Gislaved och Halmstad har arbetat på olika sätt för att nå och engagera unga i sin verksamhet. Detta presenterade de under ett webbinarium med temat barnrätt i praktiken.

Våren 2019 startade Växjö bibliotek boktipstjänsten Bokakuten. En digital tjänst där lässugna får personliga boktips. I den här artikeln berättar bibliotekarierna Mathilda Bosnjak och Sofie Petersson om hur tjänsten fungerar och varifrån de fick idén.  

Anne-Marie Körling är lärare, författare och har varit läsambassadör. Hon belyser i föreläsningen sin djupa relation till läsning, präglad av barndomsminnen och familjens kulturarv. Hon betonar vikten av förebilder i litteraturen, hur berättelser kan användas för att reflektera över livets olika skeden, och framhäver att rätt presentation av böcker kan väcka läslust. Genom att låta böckerna "tala" och genom högläsning visar hon hur litteraturen kan engagera och inspirera.

En fråga många bibliotek brottas med är hur de ska locka målgruppen unga. Kan mangaserier vara ett sätt att nå ut till ungdomar? Två bibliotekarier berättar här om hur de byggde upp ett stort mangabestånd och dessutom involverade ungdomarna i processen.

I Vaggeryds kommun finns Språknätverk Vaggeryds kommun. Detta nätverk har en gemensam strävan att ge alla barn i Vaggeryds kommun de bästa förutsättningarna för ett rikt och varierat språkande.

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Stora delar av min tidiga ungdom tillbringade jag på Skellefteå stadsbibliotek. Det kunde bli tre–fyra ...

Det finns olika sätt att kliva in i magiska världar. I ett kreativt samarbete har Bellevuegårdsbiblioteket och Moderna Museet Malmö bjudit in förskolebarn och barn från anpassad skola till både en sagostund och en konstutställning om livets absurda drama. Här berättar bibliotekarien Lena Persson om samarbetet. ”Vad tror ni om att göra något med den här?” Susanne, som är förmedlingsintendent på Moderna Museet Malmö, håller entusiastiskt upp Historien om någon av Åke Löfgren och Egon Möller-Nielsen. Min kollega Cecilia och jag tittar lite på varandra innan en av oss säger: ”Men känns den inte lite … ja, gammaldags?” Susanne fortsätter att försöka övertyga oss. Det kommer att finnas ett verk av Möller-Nielsen i utställningen som ska visas på museets andra våning till hösten. Vi kan ...