Sök
“angelägen forskning” 53 träffar
Med rätt att läsa – för det höga nöjets skull
I dag görs massvis för att öka människors läsning. Läsningen förväntas lösa problem på flera samhällsområden. I boken Den frivilliga läsaren följer forskarna Åse Hedemark och Linnéa Lindsköld hur läsningen utanför skola och arbete har styrts av politiken under ett flertal decennier. Frågan är hur det ska gå för läsandet under tyngden av samhällets förhoppningar och ambitioner? Boken avslutas med fyra förslag till stöd för den frivilliga läsningen.
Val 2026: Av unga för ungas delaktighet
Vem kan bättre nå unga än andra ungdomar? I Västra Götalandsregionen kunde folkbiblioteken söka pengar för att under året anställa unga demokratiambassadörer som ska vända sig till unga och förstagångsväljare. Det visade sig att flera av biblioteken såg det som en chans att öka engagemanget hos unga besökare.
Lär känna forskarna – del tre
Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning – här kommer ytterligare elva presentationer.
Så kan du bidra till Digiteket
Digiteket är en lärplattform för bibliotekspersonal som vill fördjupa sina kunskaper i digital kompetens och läsfrämjande för sin egen del men också för att bättre kunna hjälpa de besökare de möter i sin vardag.
Ett ständigt letande efter böcker som unga vill läsa
Hur påverkar olika trender i ungas läsning bibliotekens inköp av böcker? Och hur hittar man information om vad unga efterfrågar? I masteruppsatsen Ett evigt sökande har Emma Olsson Grahn och Stina Skog riktat blicken mot lästrender bland unga och mot bibliotekariers inköpsarbete. En slutsats de drar är att det kan vara värt att frångå den mer traditionella litteraturbevakningen just när det gäller ungdomslitteratur.
Pedagogiska möten – handledning i digitala frågor
Folkbiblioteket har alltid varit en plats för lärande, men vägarna till kunskap har förändrats genom åren, liksom förutsättningarna för att arbeta med pedagogisk verksamhet. Digitaliseringen och internets genomslag har givetvis lett till stora förändringar i bibliotekens vardag och identitet. Tidigt i den tekniska utvecklingen blev det tydligt att biblioteken var en plats dit folk kom för att använda och lära sig mer om digitala verktyg och tjänster.
Val 2026: Information, initiativ och inspiration
Hur kan biblioteken främja demokratin och möta behoven av tillförlitlig information fram till valdagen? Digiteket har sammanställt en lista med resurser, tips och inspiration – hjälp gärna till att fylla på!
Fatta forskning del 2: Lär dig tolka forskning
Kan man lita på allt man läser om forskning? I den här kursen, den andra delen i Fatta forskning, får du konkreta verktyg för att kunna tolka forskningsresultat. Bland annat får du lära dig skilja på olika typer av studier och vad skillnaden är på samband och orsakssamband.
Pratar du meänkieli? – Puhuks sie meänkieltä?
Hur säger man "välkommen" på meänkieli? Resursbiblioteket för meänkieli har lanserat en digital frasbok som kan underlätta för bibliotek i hela landet att synliggöra det nationella minoritetsspråket. Med enkla ord och fraser – som"tervetuloa" (välkommen) – kan biblioteken skapa en inkluderande miljö för tornedalingar, oavsett var i Sverige de bor.
Öppen vetenskap i praktiken
Alltmer vetenskapliga resurser är idag öppet tillgängliga vilket skapar nya möjligheter för folkbibliotek att stötta sina besökare. Även resurser kring forskningsprocessen är också i allt högre utsträckning öppet tillgängliga, alltifrån att publikationer och forskningsdata inte längre ligger bakom betalvägg till att det finns möjlighet för allmänheten att på olika sätt engagera sig i forskningsprocessen. När alltmer är öppet skapar det också nya möjligheter för folkbibliotek. Den här kursen riktar sig framförallt till folkbibliotekarier som i sin tjänst hanterar frågor om facklitteratur eller vill stärka sin medie- och informationskunnighet och, i andra hand, till deras chefer och andra intresserade.
Fatta forskning del 1: Vad är forskning?
Det hänvisas ofta till forskning, inte minst i media, men vad betyder det egentligen? Hur går forskning till och hur analyserar man forskningsresultat? I den här första delen av kurspaketet Fatta forskning får du lära dig allt du behöver för att förstå, ta del av och tolka forskning och forskningsresultat., helt enkelt bli en fena på att fatta forskning!
Året med Digiteket i siffror – 2025
Fler besökare! En stor mängd välbesökta webbinarier och en nysatsning på Angelägen forskning. När Digiteket nu går in på sitt sjunde levnadsår är det återigen dags att presentera den årliga statistiken. Vad är du mest nyfiken på att läsa om? Ett utökat uppdrag, nya medarbetare, fler uppdragsgivare och en nysatsning på Angelägen forskning. Det är bara några av de spännande händelserna som skett på Digiteket det senaste året. Men hur återspeglas detta i statistiken? ”Figures don’t lie, but liars figure” sa en gång den amerikanske statistikern Carroll D. Wright. Vilket skulle kunna översättas till ”Siffror ljuger inte, men lögnare manipulerar siffror”. Och precis som alla experter på källkritik ständigt varnar om så är det i många fall inte siffrorna i sig det är fel på utan ...
Angelägen podd – om miljökommunikation och läsfrämjande
Miljö- och klimatfrågor är högst aktuellt, men vilken roll spelar kommunikation för en hållbar framtid? Den andra studien går in på hur läsfrämjande arbete motvilligt tar sig an digitala uttryck, men däremot utspelar sig i nya rum, såsom lärosätesbibliotek.
Fri åsiktsbildning – samhällets mål och bibliotekens uppdrag
Att verka för fri åsiktsbildning är grunden för bibliotekens verksamhet, det säger bibliotekslagen. Fri åsiktsbildning är också en grundlagsskyddad rättighet för den enskilde. Därför är det viktigt att alla biblioteksmedarbetare har en djup kunskap om begreppet fri åsiktsbildning. En bred kunskap om detta är också en förutsättning för att fördjupade samtal om bibliotekens roll i totalförsvaret ska kunna föras.
Barnkonventionen på bibliotek
På senare år har barns delaktighet varit på allas läppar, och de goda exemplen på hur biblioteken arbetar med att göra barn och unga delaktiga är många. Men barnkonventionen rymmer så mycket mer. I den här kursen finns reflektioner om några av de artiklar som konventionen består av.
Den nyttiga läslusten – föreställningar om läsning i svenskt läsfrämjande 2012–2023
Denna forskningsartikel av Marie Öhman, Lina Samuelsson och Birgitta Jansson visar att läsning för det egna nöjets skull ofta hamnar i skymundan.
I väntan på flodvågen – så ställer sig bibliotekarier till AI-skapade böcker
Kanske blir det en flodvåg – eller så stannar det vid krusningar på ytan. Oavsett verkar AI-genererade böcker vara här för att stanna, och blir något som alla bibliotekarier behöver förhålla sig till. I denna intervju berättar Beata Sjöstedt utifrån sin masteruppsats om hur folkbibliotekarier ställer sig till AI-genererad skönlitteratur. Och om de svåra avvägningar som kan behöva göras. – Jag tror att det är viktigt att göra medvetna val, att det inte blir slentrian, säger hon.
Det som fångar pojkars läslust och det som hämmar den
I sin masteruppsats Du kan lägga in din hjärna i dem har Oskar Jonsson undersökt pojkars läspreferenser utifrån metoden Lesersørvis. Genom att använda Lesersørvis nycklar har han försökt förstå vad pojkarna uppskattar och tilltalas av i böcker. Jonssons uppsats visar att det finns en stor potential i att ta tillvara pojkars intresse för tv- och datorspel för att lyckas med bibliotekets läsfrämjande arbete.
Med blicken på bibliotekariens egen läsning
Är alla bibliotekarier läsare? Hur påverkar bibliotekariers läshistoria deras yrkespraktiker? Sofie Samuelsson, bibliotekarie och bibliotekskonsulent, undersöker läsarminnen och läsarlivet hos sig själv och andra bibliotekarier. I texten, som baseras på en masteruppsats, gläntar hon på dörrar till litteraturförmedling, meningsfullhet och förundran.
Från tryckt till strömmad – om utlåning av digitala böcker på folkbibliotek
Folkbiblioteken har i många år tampats med att erbjuda digitala böcker till sina användare. Trots att tekniken finns på plats så begränsas tillgången av licensavtal, ekonomiska ramar och förlagsbranschens affärsstrategier. I denna översiktsartikel undersöks varför utlåningen av e-böcker och e-ljudböcker på folkbiblioteken fungerar som den gör, vilka aktörer som är inblandade och vilka utmaningar som präglar den så kallade ”e-boksfrågan”. Med fokus på utvecklingen i Norden, och särskilt Sverige, belyser forskaren Maciej Liguziński spänningsfältet mellan bibliotekets uppdrag om fri och likvärdig tillgång till litteratur och den digitala bokmarknadens logik.
Angelägen podd – vad gör forskning relevant för folkbibliotek?
Digiteket lanserar podden Angelägen podd – om forskning och folkbibliotek! I det första avsnittet ska vi börja med att ringa in vad forskning är och hur man kan ta tillvara och använda forskning i det vardagliga biblioteksarbetet. Samtalet är en inspelning av ett seminarium som Digiteket arrangerade på Bokmässan 2025 – spetsa öronen och lyssna på det första avsnittet! I samband med den förstärkta satsningen på att tillgängliggöra och sprida biblioteksrelevant forskning under paraplyet Angelägen forskning lanserar Digiteket en ny podd! I det första avsnittet av Angelägen podd – om forskning och folkbibliotek får vi lyssna på ett samtal från ett seminarium som Digiteket arrangerade under Bokmässan 2025. I samtalet möts Jenny Lindberg, lektor vid Högskolan i Borås, Erika Lundvall, bibliotekarie på Kulturcentrum Kulören i ...
Samsyn genom samtal – led dialoger om bibliotekets läsfrämjande uppdrag
Har du någon gång märkt att du och dina kollegor pratar om läsfrämjande – men inte riktigt menar samma sak? Kanske tolkar ni begreppet olika, har olika idéer om hur det ska göras, eller om vad som är viktigast att prioritera. Det är inte ovanligt. Vi har ofta olika perspektiv på våra uppdrag. Och när vi inte pratar om våra uppdrag, blir det svårt att dra åt samma håll. Då riskerar vi att satsa på fel saker eller att arbeta isolerat utan koppling mellan det vi gör. Vi har helt enkelt ingen samsyn inom verksamheten. Den här kursen är till för dig som vill förändra det. Genom kursen får du verktyg för att hålla strukturerade, inkluderande samtal om bibliotekets läsfrämjande uppdrag – samtal som leder ...
Gallra med CREW – riktlinjer för gallring och medieplanering
Hösten 2024 arrangerade Sveriges depåbibliotek och lånecentral ett webbinarium om gallring där de bland annat presenterade gallringsmetoden CREW. Artikeln sammanfattar vad som sades samt länkar till relevanta resurser.
Agnes Török startar unga läsråd i Jokkmokk, Sandviken och Årjäng
Vid Kulturrådets läsfrämjandeträff i december presenterades Agnes Török, Sveriges nya läsambassadör. Hen berättade då om att tre unga läsråd ska etableras i olika delar av vårt avlånga land. Digiteket har träffat Agnes för att få veta mer om hur det går med läsråden och hur hen ser på sin roll som läsfrämjande förebild.
