Sök

När Sverige uppvisar sjunkande besökssiffror och minskad utlåning på svenska folkbibliotek satsar biblioteken på innovativa metoder för att göra litteraturen tillgänglig för alla. Nu kan du ta del av en serie artiklar om hur biblioteken kombinerar läsfrämjande och litteraturförmedling med badhusbesök, i en ny trend där popup-aktiviteter och uppsökande verksamhet blir allt vanligare för att nå ut till dem som sällan besöker bibliotek eller läser. Serien består av fyra artiklar, varav tre verksamhetsexempel. I den här artikeln ges en introduktion. ”Folkbibliotek arbetar företrädesvis gentemot allmänheten. Enligt bibliotekslagen ska folkbibliotek finnas i varje kommun och de ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Allsidighet och kvalitet ska prägla det utbud och verksamhet som folkbiblioteken erbjuder, bl.a. genom ett varierat och kvalitativt utbud av ...

När Sverige uppvisar sjunkande besökssiffror och minskad utlåning på svenska folkbibliotek satsar biblioteken på innovativa metoder för att göra litteraturen tillgänglig för alla. Ta del av hur biblioteken kombinerar läsfrämjande och litteraturförmedling med badhusbesök, i en ny trend där popup-aktiviteter och uppsökande verksamhet blir allt vanligare för att nå ut till dem som sällan besöker bibliotek eller läser. I den här artikeln kan du läsa mer om badhusbibliotek på Gotland. I Region Gotland var man tidigt ute med att ta steget från det fysiska biblioteksrummet för att söka kontakt med badhusen. Själva beskriver de sig i rapporten ”En lässtund på badet! Rapport om badhusbiblioteken på Gotland” (Region Gotland) som de första biblioteken i landet att skapa badhusbibliotek: ”Gotland har sedan oktober 2015 Sveriges första fasta ...

När Sverige uppvisar sjunkande besökssiffror och minskad utlåning på svenska folkbibliotek satsar biblioteken på innovativa metoder för att göra litteraturen tillgänglig för alla. Ta del av hur biblioteken kombinerar läsfrämjande och litteraturförmedling med badhusbesök, i en ny trend där popup-aktiviteter och uppsökande verksamhet blir allt vanligare för att nå ut till dem som sällan besöker bibliotek eller läser. I den här artikeln kan du läsa mer om badhusbibliotek och popup-verksamhet i Vaggeryd och Skillingaryd. I Vaggeryds kommun är man van vid att se kultur- och fritidsförvaltningen som en helhet och att samarbeta över gränserna mellan bibliotek, kulturskola, simhallar, öppen verksamhet och museum. Ett vinnande koncept är att kommunen är liten. Det är lätt att nå varandra och se synergieffekterna med att arbeta tillsammans i stället ...

När Sverige uppvisar sjunkande besökssiffror och minskad utlåning på svenska folkbibliotek satsar biblioteken på innovativa metoder för att göra litteraturen tillgänglig för alla. Ta del av hur biblioteken kombinerar läsfrämjande och litteraturförmedling med badhusbesök, i en ny trend där popup-aktiviteter och uppsökande verksamhet blir allt vanligare för att nå ut till dem som sällan besöker bibliotek eller läser. I den här artikeln kan du läsa mer om ett samarbete i fyra delar mellan biblioteket och badhuset i Trelleborg. I Trelleborg pågår just nu ett pilotprojekt i fyra delar som bygger på ett samarbete mellan bibliotek och badhus. Syftet med projektet är att hitta sätt att främja både läsning, högläsning och simkunnighet hos barn. I pilotprojektet, som kommer att utvärderas tidig höst 2023, ingår de tre ...

Jonas Frånander, bibliotekarie i Göteborg, berättar här om ett Shared reading-projekt i samarbete Fontänhuset. Hans personliga berättelse tar även upp hur han själv gick från att vara icke-läsare till att älska litteraturen och dess möjligheter.

När Tidaholms bibliotek fick frågan om de ville vara med på en magisk vecka vid Hellidens slott tackade de genast ja. Kunde detta bli ett sätt att locka nya besökare till biblioteket?

Kristina Göransson och Britt-Inger Rörborn från Bergs kommun startade “EPA book club” för att försöka möta det sjunkande läsintresset bland unga killar. De kombinerade skolans och bibliotekets resurser och involverade influencern Felix Eriksson och författaren Pär Sahlin i projektet. Bokklubben, där de också bjöd på pizza och läsk, blev en stor succé.

Annika Wig från Skövde kommun har arbetat med Sommarboken för den anpassade grundskolan i Tidaholm. Genom att samarbeta med skolans personal och kollegan Katarina Larson, var målet att inkludera så många barn som möjligt. Med finansiering från Vastra Götalandsregionen kunde hon organisera författarbesök och inhandla extra böcker. Med tre lyckade träffar, där eleverna bland annat deltog i kreativa aktiviteter och utforskade bibliotekets resurser, blev projektet en succé.

Under 2023 tog Biblioteken i Malmö emot över hundra unga Läsambassadörer, som ett sätt att erbjuda lovlediga ungdomar ett givande sommarjobb. Ungdomarna fick också undersöka hur den egna målgruppen uppfattar bibliotekets satsning Sommarboken.

Vad är en biblioteksmaskot och hur kan den vara en del av det läsfrämjande arbetet för barn? Tre bibliotekarier i Lunds kommun berättar om arbetet med att ta fram den läsfrämjande maskoten Läsius.

I denna kunskapsöversikt presenteras en kartläggning av de centrala aktörerna för främjandet av läsning på nationell, regional och lokal nivå, samt hur deras uppdrag, ansvar och roller ser ut. I översikten ges också en inblick i det samspel som sker mellan offentliga organisationer och civilsamhället när det gäller läsfrämjande, med särskilt fokus på att identifiera delområden där samverkan är välorganiserad och inom vilka områden samverkan saknas.

Språktåget samlar de tre yrkesgrupperna bibliotekarier, logopeder och sjuksköterskor inom barnhälsovården, så kallade BHV-sjuksköterskor, i deras gemensamma uppdrag att främja små barns språkutveckling genom att inspirera vårdnadshavare till att prata, ramsa, sjunga och läsa tillsammans med sina barn.

I Göteborg satte projektet Bokstart igång redan 2014 som ett pilotprojekt för att främja språkutveckling och läslust bland barn i ekonomisk utsatthet. Genom hembesök och aktiviteter på lokala bibliotek delas bokgåvor ut och vårdnadshavare informeras om vikten av att främja barns språkutveckling tidigt i livet. I denna text ser Gertrud Widerberg, en av samordnarna för Bokstart i Göteborg, tillbaka på de senaste tio åren och hur arbetet förändrats.

I början av 2023 besökte personal från Nordmalings bibliotek skolklasser i lågstadiet för att högläsa och samtala om boken Historien om Bodri av Hédi Fried. Boken skildrar Förintelsen ur ett barnperspektiv. I den här artikeln skriver skolbibliotekarien Moa Wållberg om hur det var att läsa en bok med ett så tungt innehåll för barn och varför det är viktigt.

Återkommande bok- och skrivklubbar, ett omfattande mangabibliotek och unga läsambassadörer – folkbiblioteken i Söderköping, Gislaved och Halmstad har arbetat på olika sätt för att nå och engagera unga i sin verksamhet. Detta presenterade de under ett webbinarium med temat barnrätt i praktiken.

Bibliotek i Stockholms kommun har i flera år drivit projektet Läsa äger, där ungdomar anställs som läsande förebilder på sommarfritids. Ett sätt för biblioteken att motverka lästappet hos barn under sommaren och samtidigt erbjuda ungdomar en värdefull första arbetslivserfarenhet.

I Ängelholms kommun satsar man på en egen variant av Läsa äger för att engagera ungdomar att bli läsande förebilder för barn under sommaren. I den här artikeln delar de med sig av den första delen i projektet, att hitta ungdomar och utbilda dem inför sommarens uppdrag. Kan man från folkbibliotekets håll locka högstadieungdomar att engagera sig för högläsning och på så sätt arbeta med att väcka läslusten hos yngre barn?  Det var de tankarna som snurrade i huvudet på oss, Thomas Olsson  och Therése Åström, när vi startade högläsningsprojektet Strövelstorp läser. Under sommaren 2024 fick vi i uppdrag av vår chef att starta en aktivitet riktad mot ungdomar i Strövelstorp, ett mindre samhälle i Ängelholms kommun. Att uppdraget riktades mot just Strövelstorp beror till ...

Det finns många barn och unga idag som utesluts från kultur- och fritidsaktiviteter eftersom familjen inte har råd. Ungas perspektiv ger fler insikter om hur hälsan hänger ihop med både ekonomi och vilket område man bor i. Men på vilket sätt kan bibliotek, kulturskola och civilsamhälle arbeta för att jämna ut denna orättvisa?