Sök

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med ytterligare tio forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning.

Under två soliga majdagar höll Finlands svenska biblioteksförening årets upplaga av Finlands svenska biblioteksdagar, denna gång i den österbottniska staden Vasa. Digiteket var på plats för att berätta om den nylanserade plattformen och det utökade uppdraget inom läsfrämjande samt för att ta del av programmet som hade temat Digital nutid via historiens vingslag. Finlands svenska biblioteksförening firar 85-årsjubileum i år, och årets upplaga av biblioteksdagarna hade ett rekordstort besöksantal med 103 anmälda deltagare från såväl Finland som Sverige. Dagarna samlar biblioteksanställda från hela Svenskfinland en gång om året, och tidigare upplagor har arrangerats på olika orter eller digitalt (under pandemin).  Finlands svenska biblioteksförening Föreningen grundades 1938 men hette då Österbottens svenska biblioteksförening. Denna slogs sedermera ihop med biblioteksföreningen för södra Finland. Tre gånger om året ...

I mitten av maj besökte Digiteket Finlands svenska biblioteksdagar i Vasa, arrangerade av Finlands svenska biblioteksförening. Under dagarna tog vi tillfället i akt att intervjua ordförande Anna-Maria Malm och vice ordförande Gun Vestman om föreningens arbete. Finlands svenska biblioteksförening grundades 1938 men hette då Österbottens svenska biblioteksförening. Denna slogs sedermera ihop med biblioteksföreningen för södra Finland.  Föreningen får idag ekonomiskt stöd av bland annat undervisnings- och kulturministeriet samt Svenska kulturfonden. Styrelsen består av medlemmar från olika delar av Finland som träffas fysiskt, digitalt eller genom hybridmöten för att planera sin verksamhet. Föreningens arbete ses av arbetsgivarna som en tillgång i de biblioteksanställdas vardag, och styrelsemedlemmarna har därför möjlighet att sköta sina uppdrag på arbetstid. Förutom att arrangera biblioteksdagarna publicerar föreningen bland annat bibliotekstidningen Bibban tre ...

När Finlands svenska biblioteksförening arrangerade sina biblioteksdagar i maj 2023 låg fokus i hög grad på högskolebibliotek. Som ett led i det tämligen nystartade expertnätverket för anställda vid högskolebibliotek kunde dessa bibliotekarier nu träffas för att diskutera relevanta frågor. Digiteket passade på att intervjua tre representanter från vetenskapsbiblioteken vid Åbo Akademi och Tritonia. I Vasa finns idag två vetenskapsbibliotek, Åbo Akademis bibliotek i Vasa och Tritonia.  Åbo Akademis bibliotek i Vasa, eller Academillbiblioteket som det också kallas, utgör en av fyra filialer av Åbo Akademis bibliotek och ligger på bottenplan i akademins vackra tegelbyggnad i Vasa. Här arbetar fyra bibliotekarier med kursverksamhet för och handledning av studenter, låneservice och bestånd samt annan service såsom skrivkvällar i samarbete med Språkcentret.  Vetenskapsbiblioteket Tritonia är beläget på Vasa ...

I Paris finns en modell för biblioteksverksamhet som sätter dövas språk och kompetens i centrum. Örebro biblioteks teckenspråksgrupp reste till Frankrike för att lära sig mer om och inspireras av dövcentren.

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Sverige stöttar förlagen, Danmark författarna medan Norge och Finland prioriterar bibliotekens inköp. Så skulle de ...

Bibliotekens samhällsrelevans är obestridlig i ett demokratiskt samhälle med fri och öppen tillgång till information. I tider av oro och kris vänder sig många till biblioteken för tillgång till tillförlitlig information. Det är följaktligen relevant att studera förtroendet för en så viktig samhällsinstitution.

Landskrona bibliotek deltog i "The Europe Challenge" för att undersöka hur bibliotek kan bli plattformar för lokalt engagemang. Genom pizza, simultantolkning och samarbete med lokala föreningar mötte de invånare och frågade vad de vill förändra i sina närområden. Projektet resulterade även i en metodbok för att hjälpa andra bibliotek med demokratifrämjande arbete.

Folkbiblioteken har i många år tampats med att erbjuda digitala böcker till sina användare. Trots att tekniken finns på plats så begränsas tillgången av licensavtal, ekonomiska ramar och förlagsbranschens affärsstrategier. I denna översiktsartikel undersöks varför utlåningen av e-böcker och e-ljudböcker på folkbiblioteken fungerar som den gör, vilka aktörer som är inblandade och vilka utmaningar som präglar den så kallade ”e-boksfrågan”. Med fokus på utvecklingen i Norden, och särskilt Sverige, belyser forskaren Maciej Liguziński spänningsfältet mellan bibliotekets uppdrag om fri och likvärdig tillgång till litteratur och den digitala bokmarknadens logik.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket bad forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap i Sverige att berätta om sin forskning.