Sök

I slutet av februari 2023 publicerade Kulturrådet rapporten Nuläge om barns och ungas läsning. Rapporten är en kartläggning med tillhörande analys som gjorts utifrån det aktuella forskningsläget, myndighetsrapporter, statistik och i dialog med olika aktörer inom det läsfrämjande området.

Hur ser barns och ungas läspraktiker ut? Vilka hinder och barriärer finns för barns och ungas läsning? Detta är några av de frågor som denna kunskapsöversikt både söker problematisera och besvara.

I denna artikel ger vi en överblick över styrning av läsning i Sverige. Centrala frågor som vi både kommer att besvara och problematisera är hur läsfrämjandets historia ser ut samt vilka litteraturpolitiska insatser för att främja läsning som initierats i Sverige. Därtill beskriver vi vad som kännetecknar politiska och samhälleliga debatter om barns läsning och diskuterar även kopplingen mellan politikens syn på läsning och bibliotekens förhållningssätt, med särskilt fokus på folkbibliotekens arbete mot barn och unga. 

Allsidighet och kvalitet är två begrepp som ständigt har följt folkbibliotekets verksamhet. Denna artikel fokuserar på olika aspekter av hur dessa begrepp relaterar till utbud av medier och det läsfrämjande arbetet på bibliotek.

I den här artikeln gör Kristin Johansson, doktorand och universitetsadjunkt Högskolan i Borås, en genomgång av Svenska barns läshistoria och hur man genom historien uppfostrat genom böcker och läsning.

I den här vetenskapliga podden ges en kort bakgrund till ljudböcker och deras historia. Här görs också en genomgång av några av de mest spännande resultaten från Elisa Tattersall Wallins avhandling från 2022. Slutligen sätts digital läsning i en större kontext genom en kort inblick i de siffror om läsvanor som presenterats i den årliga SOM-undersökningen 2023. 

Det är inlevelsen i fiktionen som leder till den djupare förståelsen av livet och världen. Detta visar tydligt en lång rad vetenskapliga undersökningar av läsande barn och unga, som får tänka och samtala kring det lästa på ett öppet sätt där deras egna tankar lyfts upp, synliggörs och utgör grunden för samtalen. Litteraturläsningen och skönlitteraturens fiktionella och estetiska förutsättning behöver lyftas i sin egen rätt i allt läsfrämjande arbete.

Tina Mackic är regissör och författare och skapare av "Sommarskuggan". I ett samtal med Annsofie Andersson diskuteras den betydelsefulla roll figuren spelar i barns liv, från att engagera dem i litteratur till att erbjuda tröst på sjukhus. Hon lyfter också de böcker hon skrivit om karaktären och hur den fick sitt karakteristiska utseende.

Kristina Göransson och Britt-Inger Rörborn från Bergs kommun startade “EPA book club” för att försöka möta det sjunkande läsintresset bland unga killar. De kombinerade skolans och bibliotekets resurser och involverade influencern Felix Eriksson och författaren Pär Sahlin i projektet. Bokklubben, där de också bjöd på pizza och läsk, blev en stor succé.

Kvalitet och kvalitetslitteratur är begrepp som alla bibliotekarier måste förhålla sig till. Men vad betyder egentligen kvalitet i ett litteratursammanhang? Och hur omsätts kvalitetsperspektiv på litteratur i konkret bibliotekspraktik? Detta och mycket mer försöker forskaren Karl Berglund ta reda på i denna text.

Vad handlar studierna med fokus på barns och ungas läsning verkligen om? Vad räknas egentligen som läsning? Visar alla undersökningar samma tendens? Vem har egentligen tillfrågats i de här studierna? I samtalet pratar vi om hur den som arbetar på folkbibliotek med läsfrämjande och litteraturförmedling kan förhålla sig till medierapporteringen.

I den här vetenskapliga artikeln utforskas utmaningarna och strategierna för att främja läsning på Sveriges nationella minoritetsspråk. Med utgångspunkt i de unika förutsättningarna för dessa språk tas befintlig forskning från såväl Sverige som internationellt upp. Artikelns syfte är att ge folkbiblioteken verktyg och metoder för att stärka minoritetsspråken och kulturerna de bär på, samt att lyfta fram vikten av delaktighet och representation i detta arbete.

För den som missade förra årets bokmässa i Göteborg så finns nu flera seminarier och panelsamtal tillgängliga på UR Play. Digiteket har valt ut några guldkorn som kan vara av intresse för folkbiblioteken.

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie!

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Modigare barnböcker med litteraturstöd Helena Lindh intervjuar Erik Titusson, förlagschef och förläggare Lilla Piratförlaget. För ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. 1974 betraktas som en vattendelare i svensk kulturpolitik. Än i dag är den statliga kulturpolitiken ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Sverige stöttar förlagen, Danmark författarna medan Norge och Finland prioriterar bibliotekens inköp. Så skulle de ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Stora delar av min tidiga ungdom tillbringade jag på Skellefteå stadsbibliotek. Det kunde bli tre–fyra ...