Sök

Kristin Alfredsson Ågren visar i sin avhandling att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning behöver mer stöd för att kunna vara delaktiga i samhället med dess pågående snabba digitalisering. Digiteket pratar mera med Kristin om hennes resultat och också hennes mer än vanligt tillgängliga avhandling!

Tänk om det vore möjligt att utforma en inkluderande metod för boksamtal. En metod som får personer som vanligtvis står långt ifrån litteraturen att känna ett intresse och en nyfikenhet på vad den kan väcka i oss? Med projektet Ordet och handen ville vi utforska sambandet mellan taktilitet och litteratur. Vi ville ta fram en verktygslåda för taktila boksamtal.

Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla, som det heter i Bibliotekslagen – men hur tillgängligt är egentligen folkbibliotek ur ett kognitivt perspektiv? Inte särskilt, visade det sig när vi på biblioteket i Simrishamn tog oss an frågan. När man pratar om tillgänglighet är det kanske först och främst fysisk sådan man tänker på – enkelt avhjälpta hinder som till exempel möjliggör framkomlighet för rullstolsburna. Eller så är det innehållet i bibliotekets bestånd som man vill tillgängliggöra genom talböcker, lättläst och medier på andra språk. Men tillgänglighet handlar också om att du, när du stiger in i biblioteket, rent kognitivt ska förstå och kunna läsa av rummet. Vad biblioteket har för funktioner, var funktionerna och tjänsterna finns någonstans och hur du använder dem. Läsfrämjande rum Att ...

Att samla ord med hjälp av musik eller bilder och sedan sätta samman dem till poesi är ett av många sätt att börja skriva. I den här artikeln berättar Anna Fogelberg om skrivverksamheten Ordverkstan, som hon anordnar på en fritidsgård för personer med funktionsnedsättning. Klubb Cosmos är en fritidsgård för personer med funktionsnedsättning i Vallentuna kommun. Varje tisdag kommer besökare dit för att fika, prata, spela pingis eller biljard. Ibland ordnas även andra aktiviteter, exempelvis Ordverkstan som Vallentuna bibliotek håller i några gånger per termin.  Ordverkstan på Klubb Cosmos uppstod för några år sedan ur ett samarbete kring Funkisfestivalen. Det är en sångtävling inspirerad av Melodifestivalen för personer inom LSS som den ideella föreningen Funkisglädje driver. Alla enheterna på kulturförvaltningen i Vallentuna skulle delta i ...

Annika Wig från Skövde kommun har arbetat med Sommarboken för den anpassade grundskolan i Tidaholm. Genom att samarbeta med skolans personal och kollegan Katarina Larson, var målet att inkludera så många barn som möjligt. Med finansiering från Vastra Götalandsregionen kunde hon organisera författarbesök och inhandla extra böcker. Med tre lyckade träffar, där eleverna bland annat deltog i kreativa aktiviteter och utforskade bibliotekets resurser, blev projektet en succé.

Personalen på Oxiebiblioteket i Malmö har tillsammans med scenkonstkollektivet Kollaborativet inrett ett sinnligt rum dit barn och unga från anpassad skola bjudits in att upptäcka och uppleva. Med hjälp av taktila material, ljus och ljud ville de skapa en berättelse bortom orden som i sin tur öppnar upp och breddar begreppet läsfrämjande. I den här artikeln skriver kulturpedagog Tove Mörkberg om projektet och vad Extraspråkligt berättande innebär.

I projektet Småländska sagor – allas sagor utforskar tre olika folkbibliotek, Berättarnätet Kronoberg och Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg hur man kan arbeta läsfrämjande genom berättande och sagor för målgruppen barn ochunga (och i vissa fall även vuxna) med funktionsnedsättningar. Projektet handlar om att utforska berättelsen som sådan och att genom olika uttryck uppleva den småländska sagan.  

Viktor Jäderlund är döv sedan födseln och använder teckenspråk för att kommunicera. I denna film skapad av Biblioteken i Malmö ger han tips på hur du kommunicerar med personer som är döva.

När bibliotekarien Sanna Gunnare började läsa Ann-Helén Laestadius bok för personer med intellektuell funktionsnedsättning i Kiruna blev det startskottet för en resa som ledde fram till ett uppskattat författarbesök med Ann-Helén Laestadius. Genom högläsningen och besöket skapades inte bara läsglädje utan också givande samtal om livet i staden och stadsflytten. När Sanna Gunnare började jobba på Kiruna stadsbibliotek 2022 blev ett av hennes uppdrag att ansvara för bibliotekets arbete för prioriterade grupper. – Jag utbildade mig till bibliotekarie ganska sent i livet. Tidigare hade jag en kandidatexamen i fonetik som jag byggde på med en masterutbildning i biblioteks- och informationsvetenskap. Innan jag hamnade på stadsbiblioteket jobbade jag i nio år på en gymnasieskolas bibliotek i Kiruna, säger Sanna. Eftersom det ingår i min tjänst att ...