Sök

Kristin Alfredsson Ågren visar i sin avhandling att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning behöver mer stöd för att kunna vara delaktiga i samhället med dess pågående snabba digitalisering. Digiteket pratar mera med Kristin om hennes resultat och också hennes mer än vanligt tillgängliga avhandling!

Trots att KulturCrew-modellen har ett tydligt kulturfokus, har den aldrig tidigare gjort sitt intåg i biblioteksverksamheten. När Lunds stadsbibliotek 2022 bestämde sig för att arbeta med modellen blev de därför det första biblioteket i Sverige att göra så.

Att samla ord med hjälp av musik eller bilder och sedan sätta samman dem till poesi är ett av många sätt att börja skriva. I den här artikeln berättar Anna Fogelberg om skrivverksamheten Ordverkstan, som hon anordnar på en fritidsgård för personer med funktionsnedsättning. Klubb Cosmos är en fritidsgård för personer med funktionsnedsättning i Vallentuna kommun. Varje tisdag kommer besökare dit för att fika, prata, spela pingis eller biljard. Ibland ordnas även andra aktiviteter, exempelvis Ordverkstan som Vallentuna bibliotek håller i några gånger per termin.  Ordverkstan på Klubb Cosmos uppstod för några år sedan ur ett samarbete kring Funkisfestivalen. Det är en sångtävling inspirerad av Melodifestivalen för personer inom LSS som den ideella föreningen Funkisglädje driver. Alla enheterna på kulturförvaltningen i Vallentuna skulle delta i ...

PUNKTmedis är Stockholms stadsbiblioteks profilerade ungdomsbibliotek, centralt beläget på Medborgarplatsen i Stockholm. Alla är välkomna in att titta och låna, men ungdomsavdelningen är till för ungdomar. ”Vuxna får titta men inte sitta”.

I Vaggeryds kommun finns Språknätverk Vaggeryds kommun. Detta nätverk har en gemensam strävan att ge alla barn i Vaggeryds kommun de bästa förutsättningarna för ett rikt och varierat språkande.

Att locka barn till läsning är inte alltid en lätt uppgift i dagens samhälle, men att se till att alla barn har tillgång till böcker som är intressanta för just dem är ett viktigt steg för att lyckas.

Våren 2021 startade bibliotekarierna Paula Bueno och Fatou Camara upp bokklubben Lätta Tyngden på ungdomsavdelningen PUNKTmedis vid Tranströmerbiblioteket i Stockholm. Bokklubben är tänkt att vara en plattform där ungdomar erbjuds ett tryggt sammanhang där de genom samtal om litteratur får inspiration och gemenskap. 

Kan vuxna bli bättre läsfrämjare genom att lyssna mer på barn? Hur kan biblioteken bli bättre på att fånga upp unga läsares röster och ge dem inflytande över bokbeständet? Forskaren Martin Hellström gräver mer i dessa frågor.

Under 2023 tog Biblioteken i Malmö emot över hundra unga Läsambassadörer, som ett sätt att erbjuda lovlediga ungdomar ett givande sommarjobb. Ungdomarna fick också undersöka hur den egna målgruppen uppfattar bibliotekets satsning Sommarboken.

Hur kan biblioteket arbeta fördjupat tillsammans med förskolan för att stärka små barns språkförmåga, flerspråkighet och självkänsla? Cecilia Rosengren, bibliotekarie på Husiebiblioteket i Malmö, och pedagoger på två förskolor i området Almgården såg en möjlighet att samarbeta i ett projekt för att stärka barns delaktighet, identitet och språkutveckling.

Biblioterapi, det vill säga användandet av litteratur i syfte att förbättra den psykiska hälsan eller välbefinnandet är en kreativ terapiform som blivit alltmer populär i stora delar av världen under de senaste decennierna. Trots detta tvekar en del svenska bibliotek och bibliotekarier fortfarande inför att arbeta med biblioterapi. Det tycks finnas ett behov av fördjupad kunskap om vad biblioterapi är, hur det kan fungera och vad som krävs av dem som ska utföra biblioterapi för att många ska våga ge sig i kast med metoden. Denna artikel har som syfte att bemöta ett sådant behov.

Vad är en biblioteksmaskot och hur kan den vara en del av det läsfrämjande arbetet för barn? Tre bibliotekarier i Lunds kommun berättar om arbetet med att ta fram den läsfrämjande maskoten Läsius.

Barns och ungas delaktighet och inflytande är ett prioriterat område för Biblioteken i Malmö, BiM, liksom för de flesta folkbibliotek. Men hur arbetar biblioteken aktivt för att involvera barn och unga i sin verksamhet och finns det några konkreta metoder som visat sig framgångsrika?

Noa Arvanitis är en av alla unga i Malmö. För en kort tid sedan, i samband med att hon deltog i ett undersökande kommunkoreografprojekt på biblioteket, återupptäckte Noa biblioteket som plats och dess möjligheter. Under projektredovisningen visade Noa ett intresse av att prata om och dela med sig av sina erfarenheter och tankar om biblioteket, dess roll och fokus på unga.

Vilka kunskaper och kompetenser behöver bibliotekarien för att kunna arbeta med det läsfrämjande uppdraget? Jenny Lindberg, universitetslektor vid Högskolan i Borås, ger i den här artikeln en övergripande bild av de centrala kompetenser som spelar in i bibliotekariens läsfrämjande och litteraturförmedlande uppdrag. Den avslutande delen utgörs av en diskussion om bibliotekariens unika professionella kompetens och hur den kan ges spelrum på arbetsplatsen.

Det sägs att man lär sig mycket mer av sina misslyckanden än av sina framgångar. Detta är något som Ebba Metsmaa, Hannes Menberg Svensson och Johanna Aspelin på Kirsebergsbiblioteket i Malmö har tagit fasta på. De ville starta en biblioteksklubb för och tillsammans med unga, men det visade sig vara mycket svårare än de hade väntat sig. Här delar de med sig av viktiga lärdomar och reflektioner som de fick längs vägen.