Sök

En helt prestige- och prestationslös bokcirkel där man läser det man vill, och pratar om det man läst med andra, om man vill. Kan det vara något för folkbiblioteket? Ja, det menar Simon Lundin som tillsammans med två kollegor håller i en tyst bokcirkel på Malmö stadsbibliotek.

I Jönköpings län finns 24 besöksmål med koppling till författare och böcker. Via den digitala kartan kan man enkelt lyssna på inlästa stycken ur böckerna med en telefon.

Alla har vi varit små. Som små läste vi, i alla fall de flesta av oss, bilderböcker. Många vuxna kan fortfarande ha starka minnen av sin barndoms böcker. Men är bilderboken något som bara tillhör barn? I den här artikeln berättar vi om hur vi på Malmö stadsbibliotek undersökte bilderbokens relevans för en större målgrupp. Vi berättar om våra resonemang, genomförda experiment samt slutsatser vi kom fram till genom att lyfta in bilderböcker på den annars helt barnkulturlösa vuxenavdelningen. Är bilderboken kidnappad? 2017 var vi några från barnavdelningen på Stadsbiblioteket i Malmö som deltog i ett seminarium på Barn- och ungdomsfestivalen Litteralund som hette ”Är bilderboken kidnappad?” En mycket spännande fråga. Är den kidnappad? Ja, av vuxna, skulle det visa sig. Panelen tyckte sig se ...

Under flera år har Maria Nikolajeva, professor emerita vid University of Cambridge, genomfört barnlitterära vandringar för vuxna i Stockholm. Att delta i en vandring är en sinnlig och medryckande upplevelse, där ett samspel mellan plats och text fördjupar läsningen och ger nya perspektiv.  Maria Nikolajeva har varit tongivande inom forskningen om barnlitteratur under sin mångåriga verksamhet inom det akademiska fältet. Hon har varit verksam som professor i litteraturvetenskap på Stockholms universitet under dryga tio år och tillträdde 2008 en professur i barnlitteratur på University of Cambridge. Nikolajeva har en omfattande vetenskaplig publicering och hennes böcker om barnlitteratur är väl använda inom högre utbildning.  I samband med sin pensionering för knappt fyra år sedan flyttade Nikolajeva tillbaka till Stockholm och har sedan dess arrangerat barnlitterära vandringar ...

Anja Gatu, Emma Karinsdotter och Kristina Sigunsdotter är alla tre lästa och omtyckta barnboksförfattare. De gör ofta författarbesök på skolor och bibliotek för att träffa barn, berätta om sina böcker och inspirera till läsning. Digiteket bestämde sig för att prata med de tre författarna om deras erfarenheter och vilka råd de kan ge till bibliotekarier när de ska arrangera författarbesök som vänder sig till barn.

Att locka barn till läsning är inte alltid en lätt uppgift i dagens samhälle, men att se till att alla barn har tillgång till böcker som är intressanta för just dem är ett viktigt steg för att lyckas.

I Kungälv startades nyligen projektet "Fängslad litteratur" på biblioteket med syfte att lyfta frågor om demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Detta har resulterat i dels en litteratursamling bestående av förbjuden litteratur, dels programverksamhet på biblioteket på samma ämne.

Den 9–15 oktober 2023 var det Banned Books Week Sverige, det året för första gången som en nationell kampanj. Digiteket ringde upp verksamhetsledaren för Svenska PEN, en av initiativtagarna bakom kampanjen, för att ta reda på mer om varför det är viktigt att lyfta frågor om förbjuden litteratur.

Tina Mackic är regissör och författare och skapare av "Sommarskuggan". I ett samtal med Annsofie Andersson diskuteras den betydelsefulla roll figuren spelar i barns liv, från att engagera dem i litteratur till att erbjuda tröst på sjukhus. Hon lyfter också de böcker hon skrivit om karaktären och hur den fick sitt karakteristiska utseende.

Emma Majberger är frilansande skönlitterär översättare engagerad i Översättarcentrum och Författarförbundet. Hon lyfter fram betydelsen av flerspråkighet och läsning genom sitt deltagande i projektet Världens läsare. Hon besöker översättare, bibliotek runtom i Sverige, engagerar barn och ungdomar i språkfrågor och lyfter fram flerspråkighet som en tillgång. 

Emma Majberger är frilansande skönlitterär översättare engagerad i Översättarcentrum och Författarförbundet. Hon lyfter fram betydelsen av flerspråkighet och läsning genom sitt deltagande i projektet Världens läsare. Hon besöker översättare, bibliotek runtom i Sverige, engagerar barn och ungdomar i språkfrågor och lyfter fram flerspråkighet som en tillgång. 

Våren 2021 startade bibliotekarierna Paula Bueno och Fatou Camara upp bokklubben Lätta Tyngden på ungdomsavdelningen PUNKTmedis vid Tranströmerbiblioteket i Stockholm. Bokklubben är tänkt att vara en plattform där ungdomar erbjuds ett tryggt sammanhang där de genom samtal om litteratur får inspiration och gemenskap. 

Kvalitet och kvalitetslitteratur är begrepp som alla bibliotekarier måste förhålla sig till. Men vad betyder egentligen kvalitet i ett litteratursammanhang? Och hur omsätts kvalitetsperspektiv på litteratur i konkret bibliotekspraktik? Detta och mycket mer försöker forskaren Karl Berglund ta reda på i denna text.

Högläsning kan vara en givande och rolig metod att arbeta läsfrämjande på, även för en ung eller vuxen målgrupp. Men för den som aldrig testat att högläsa kan det dock kännas svårt och som ett stort steg att komma igång. I den här korta guiden har Digitekets redaktör Maria Lorentzon därför punktat ner tio tips som en hjälp på vägen.

Äntligen har så boken Verified: How to Think Straight, Get Duped Less, and Make Better Decisions about What to Believe Online av Mike Caulfield och Sam Wineburg släppts, en efterlängtad titel Mathias tidigare nämnt i sina MIK-utsikter. Boken är ett betydelsefullt bidrag från Caulfield och Wineburg, kända för deras arbete med källkritisk metodik. Med en djupdykning i lateral läsning som ett heuristiskt verktyg kombinerar boken noggranna beskrivningar och konkreta exempel med insiktsfulla reflektioner om informationshantering i dagens samhälle.

Depåbiblioteket är ett nationellt fjärrlånemagasin som byggs upp av donationer från bibliotek runt om i landet. Lånecentralen förmedlar lån både från depåbibliotekets och Umeå stadsbiblioteks samlingar till bibliotek i Sverige och ibland också utlandet. Tillsammans utgör dessa båda Sveriges depåbibliotek och lånecentral (SDLC).

Hur kan vi tillsammans öka vår litteraturkännedom för att bli bättre på att tipsa om böcker för barn och unga? Den frågan ställde sig barn- och ungdomsbibliotekarien Maria Höglund Boberg på Smedjebackens bibliotek. Under en av Kulturrådets frukostträffar blev hon inspirerad till att skapa interna bokpåsar för all personal att läsa och samtala om. Nu utgör de kollegiala bokpåsarna en av flera delar som ingår i Smedjebackens alldeles egna Läsfrämjandelyft.