Sök

Götaverkstan är Göteborgs stadsbiblioteks makerspace, en kreativ skaparyta som erbjuder möjligheter för vuxna att få utlopp för sin kreativitet och tillsammans dela på teknik, material och kunskap. De har förutom ett antal mediarum ett samarbete med hantverksföreningar som arrangerar verksamhet i lokalerna. Tobias Rönnertz på Götaverkstan berättar om sitt och sina kollegors arbete med verksamheten, dess syfte och hur den är organiserad.

Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla, som det heter i Bibliotekslagen – men hur tillgängligt är egentligen folkbibliotek ur ett kognitivt perspektiv? Inte särskilt, visade det sig när vi på biblioteket i Simrishamn tog oss an frågan. När man pratar om tillgänglighet är det kanske först och främst fysisk sådan man tänker på – enkelt avhjälpta hinder som till exempel möjliggör framkomlighet för rullstolsburna. Eller så är det innehållet i bibliotekets bestånd som man vill tillgängliggöra genom talböcker, lättläst och medier på andra språk. Men tillgänglighet handlar också om att du, när du stiger in i biblioteket, rent kognitivt ska förstå och kunna läsa av rummet. Vad biblioteket har för funktioner, var funktionerna och tjänsterna finns någonstans och hur du använder dem. Läsfrämjande rum Att ...

Vilken biblioteksanställd gläds inte av tanken på att få vara med och utforma ett nytt bibliotek? Det är läsfrämjande i rummet, i sin mest konkreta form. I denna artikel får vi följa arbetet med att skapa Kirunas nya stadsbibliotek. I september 2022 invigdes Kirunas nya stadsbibliotek äntligen, efter flera år av planering och väntan. Att stadsbiblioteket skulle behöva flytta tillsammans med resten av Kirunas centrum har varit klart länge. För bibliotekets del innebar flytten en möjlighet att tänka om och tänka nytt. Bibliotekets personal var delaktig redan från ritningsstadiet, vilket skapade förutsättningar för att utforma ett biblioteksrum som möjliggör mer än det begränsar. Grunden till det läsfrämjande arbetet är att väcka lust. Lust att läsa, lust att lära. Lust att komma till biblioteket och stanna ...

Alla har vi varit små. Som små läste vi, i alla fall de flesta av oss, bilderböcker. Många vuxna kan fortfarande ha starka minnen av sin barndoms böcker. Men är bilderboken något som bara tillhör barn? I den här artikeln berättar vi om hur vi på Malmö stadsbibliotek undersökte bilderbokens relevans för en större målgrupp. Vi berättar om våra resonemang, genomförda experiment samt slutsatser vi kom fram till genom att lyfta in bilderböcker på den annars helt barnkulturlösa vuxenavdelningen. Är bilderboken kidnappad? 2017 var vi några från barnavdelningen på Stadsbiblioteket i Malmö som deltog i ett seminarium på Barn- och ungdomsfestivalen Litteralund som hette ”Är bilderboken kidnappad?” En mycket spännande fråga. Är den kidnappad? Ja, av vuxna, skulle det visa sig. Panelen tyckte sig se ...

PUNKTmedis är Stockholms stadsbiblioteks profilerade ungdomsbibliotek, centralt beläget på Medborgarplatsen i Stockholm. Alla är välkomna in att titta och låna, men ungdomsavdelningen är till för ungdomar. ”Vuxna får titta men inte sitta”.

Vid det här tillfället av Angelägen forskning stod Bibliotek som social infrastruktur och begreppet ”att biblioteka” i fokus för samtalet mellan Johanna Rivano Eckerdal, docent och universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, och Kristina Elding, utvecklingsstrateg på bibliotek, kultur- och fritidsförvaltningen i Lund.

Gammelstads bibliotek i Luleå blev inspirerade av den uråldriga traditionen sagoberättande vid lägereld. I sitt lilla bibliotek har de byggt upp en magisk skog och lånar aspekter från rollspelens värld för att introducera barn till böcker och läsning. En utsänd från Region Norrbotten fick vara med på sagostunden. Bibliotekarierna Annika Riekkola och Hanna Eitzenberger fick idén till sagostunderna när de deltog i ett webbinarium med bibliotek från båda sidor av Bottenviken. – Ett av biblioteken hade haft jubileum och därför också många sagostunder för både vuxna och barn och en av bibliotekarierna där sa ”om man läser sagor, då måste man ha en lägereld”. Det glimmade verkligen kring deras berättande och det var det som satte fart på vår fantasi, menar Annika. Vi vill göra ...

Personalen på Oxiebiblioteket i Malmö har tillsammans med scenkonstkollektivet Kollaborativet inrett ett sinnligt rum dit barn och unga från anpassad skola bjudits in att upptäcka och uppleva. Med hjälp av taktila material, ljus och ljud ville de skapa en berättelse bortom orden som i sin tur öppnar upp och breddar begreppet läsfrämjande. I den här artikeln skriver kulturpedagog Tove Mörkberg om projektet och vad Extraspråkligt berättande innebär.

Det pratas ofta om att barn och unga ska göras delaktiga i olika sammanhang, men det är inte alltid självklart vad som menas då delaktighet kan göras på många sätt och ta sig olika former. I den här artikeln belyses olika perspektiv på barn och ungas delaktighet och medskapande i relation till folkbibliotek och läsning.

Lösa en omöjlig knut, hälla hopknycklat papper med förbundna ögon och balansera på stenar genom en läskig tjärn. På biblioteket i Arlöv fick barn genomföra uppdrag och leka tillsammans i ett interaktivt äventyr utifrån bokserien Sagan om den underbara familjen Kanin. 2024 var på många sätt ett sparsamt år för oss på biblioteket i Arlöv. Så när Biblioteksutveckling Region Skåne, i samarbete med Drömmarnas hus, erbjöd en utbildning i äventyrspedagogik som skulle kulminera i ett eget interaktivt äventyr tog vi tillfället i akt att lära oss något nytt. Innan första utbildningstillfället blev vi ombedda att välja ut en bok som sen skulle bli grunden för vårt eget interaktiva äventyr. Utbildningen gick ut på att vi fick genomföra olika övningar och sen testa ett äventyr kallat ...

Hur kan man på bästa sätt ta tillvara barns och ungas behov och önskemål vid utformning av nya biblioteksmiljöer? Och är det som efterfrågas idag relevant även för framtidens unga biblioteksbesökare? I det här referatet sammanfattas innehållet från ett webbinarium med temat Biblioteksrummet utifrån ett barnrättsperspektiv. 

Vilken är folkbibliotekens sociala roll i en tid som präglas av utmaningar? För att undersöka detta vände sig forskare från Lunds universitet till bibliotekarier, biblioteksbesökare och beslutsfattare. Forskarna tog fram en rad rekommendationer för att biblioteken ska kunna fortsätta bidra till ett välfungerande, hållbart och robust samhälle.

Barnen lämnar sina nallar på biblioteket vid stängning – och får sedan se bilder och filmer från gosedjurens glittriga fest. Nallarnas natt har blivit ett omtyckt koncept. Här berättar Jon Fällström och Rebecca Göransson på Umeå stadsbibliotek om arbetet bakom.

Tio katter har flyttat in på Malmö stadsbiblioteks barnavdelning Kanini. På Katthotellet bor bland andra PikoPiko, Sally Fields och Häxkatten, som älskar när barn läser för dem.