Sök

Varför tycker unga att det är roligt att läsa på fritiden och inte i skolan? Varför ser man sig inte som en läsare, även om man faktiskt läser böcker? I samband med att sommarlovsarbetande ungdomar i Region Uppsala genomförde ett Shared Reading-projekt med fritidsbarn, gjordes en studie om de ungas egen läsning. Digiteket ställde några frågor till forskaren Åse Hedemark som står bakom studien.

Titt som tätt talas det om att vi har en pågående läskris i Sverige och från samhällets sida läggs mycket fokus på att nå de så kallade icke-läsarna. Litteraturprofessorn Magnus Persson har istället vänt blicken mot de dedikerade läsarna i sin senaste bok. I det här avsnittet av Digitekets podd har vi träffat Magnus för att samtala om passionerad läsning.

Kristin Alfredsson Ågren visar i sin avhandling att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning behöver mer stöd för att kunna vara delaktiga i samhället med dess pågående snabba digitalisering. Digiteket pratar mera med Kristin om hennes resultat och också hennes mer än vanligt tillgängliga avhandling!

På vilka sätt kan den digitala läsningen och den digitala läsaren egentligen tolkas och förstås? Hur kan egentligen digitaliseringens påverkan på samhället i stort påverka läsfrämjande och litteraturförmedling? Det söker Julia Pennlert, Högskolan i Borås, svar på i den här forskningsartikeln. Artikeln tar upp såväl teoretiska diskussioner som praktiska konsekvenser för digital läsning.

Lyssnande läsning ligger i tiden. Många läser idag ljudböcker av olika anledningar. Talböcker och andra inlästa böcker vidgar tillgången till litteratur för personer som inte kan ta del av svartskrift. Men vilka förutsättningar och behov har de som läser i tillgängligt format? Under detta tillfälle med Angelägen forskning lyfter forskaren Anna Lundh och bibliotekarien Elin Nord fram olika perspektiv på lyssnande läsning samt hur biblioteken kan arbeta för dem som behöver läsa i tillgängliga format.

Hur kan biblioteken spela en roll i samhällets strävan efter hållbar utveckling? Detta panelsamtal kretsar kring bibliotekens utmaningar och möjligheter att bidra till hållbar samhällsutveckling genom att arbeta för ökad delaktighet och tillgänglighet.

Hur använder bibliotekarier Tiktok för att nå de användare de önskar? Vilken litteratur lyfts fram och varför? Helena Olsson har undersökt bibliotekens läsfrämjande på Tiktok.

Nu kommer det fler lärresurser på Digiteket som tar sin utgångspunkt i forskning och teorier om läsning, litteraturförmedling och biblioteksutveckling. Du som arbetar på folkbibliotek kommer därmed att få tillgång till vetenskapligt grundade lärresurser som stöd för ett vetenskapligt förhållningssätt. I artikeln ges smakprov på kommande material om barns och ungas läs- och språkutveckling, ungas läsupplevelser och de kompetenser som krävs för att främja läsning och litteratur. Under åren 2021 till och med 2023 genomförs ett nationellt kompetenslyft för folkbibliotek med fokus på barns och ungas läsning. Regeringen vill med lyftet ta ett nationellt helhetsgrepp för att säkra folkbibliotekariers kompetens med inriktning på läsfrämjande uppdrag gentemot barn och unga (se regeringens skrivelse 2020/21:95 Barns och ungas läsning). Läsfrämjandelyftet ska stärka biblioteksmedarbetarna i deras profession och ...

I detta tillfälle av Angelägen forskning diskuteras bibliotekens demokratiska roll och dessrelation till politiken och det politiska, och diskussionen kretsar kring styrdokument, politisk påverkan och hur bibliotekslagen används för att legitimera verksamheten. Trots exempel på diskrepans mellan nationell och kommunal styrning betonade båda talarna vikten av att känna sina styrdokument och ramverk. Vid detta tillfälle av Angelägen forskning samtalade Hanna Carlsson, lektor vid Linnéuniversitetet, med Nick Jones, verksamhetschef för Konst och bibliotek i Huddinge, om bibliotekens demokratiska roll i en komplex samtid. Hanna Carlsson inledde med att presentera två studier som fungerade som en gemensam utgångspunkt för samtalet. I dessa två studier har Hanna Carlsson tillsammans med andra forskare undersökt folkbiblioteken och dess relation till “politiken” och “det politiska”. Hon beskriver “politiken” som strukturen för ...

Hur ser barns och ungas läspraktiker ut? Vilka hinder och barriärer finns för barns och ungas läsning? Detta är några av de frågor som denna kunskapsöversikt både söker problematisera och besvara.