Inspirationsartiklar

I en tid där AI-genererat innehåll blir allt vanligare står biblioteken inför nya utmaningar kring urval, mediebestånd och kvalitetsgranskning. Hur ska biblioteken navigera i detta landskap? Vilka verktyg behövs för att upprätthålla ett kritiskt förhållningssätt? Webbinariet AI i bibliotek: AI i det nya medielandskapet lyfter dessa frågor. I seminarieserien AI i bibliotek ligger fokus på AI utifrån folkbibliotekens perspektiv. Där lyfts utmaningar och möjligheter, men också frågor om förväntan och förhoppningar. Mats Snäll från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) inleder webbinariet med en presentation av de AI-riktlinjer som tagits fram av myndigheten. Webbinariet fortsätter sedan med ett panelsamtal med ett biblioteksperspektiv på AI.  Se webbinariet AI i bibliotek: AI i det nya medielandskapet på Youtube. Webbinariet arrangerades av Regionbibliotek Halland, Biblioteksutveckling Region Jönköpings län, Regionbibliotek ...

Läs med hela kroppen är ett projekt där mim används som metod i litteraturförmedling. Det har startats av Expressteatern och riktar sig till bibliotekarier som arbetar med barn i lågstadieåldern. I denna artikel beskriver Evelina Breslin på Staffanstorps bibliotek ett lekfullt sätt att gå in i litteraturen tillsammans med barn, bortom boksamtalet.

Under 2025 arrangerar Resursbiblioteket för romani chib tre författarsamtal som ett sätt att lyfta fram romsk litteratur och kultur. I det här samtalet har Fred Taikon bjudits in för att berätta om sin barnboksserie Barnen på Tanto. Böckerna skildrar romska barns äventyr och lekar i 1950-talets Stockholm. 

Sandvikens kommun har haft två fristadsförfattare, och tog förra året emot sin tredje: Liakat från Bangladesh som är bloggare och människorättsaktivist. Johanna Schultz, bibliotekarie, berättar om sitt arbete som koordinator. Sandvikens folkbibliotek ligger i Kulturcentrum, mitt i stan. I Kulturcentrum finns Sandvikens folkbibliotek, Kulturskolan, Konsthallen, teaterscener, folkets hus och Litteraturhuset Trampolin som riktar sig till barn och unga. Folkbiblioteket har, liksom i många andra svenska fristäder, varit involverat i fristadsprogrammet sedan Sandviken gick med 2016. Artikelserie om yttrandefrihet Detta är en artikel på temat yttrandefrihet där vi berör censur, bibliotekens roll för yttrandefrihet, fristadsprogram och fristadsförfattare. Genom organisationen ICORN (International Cities of Refuge Network) förbinder sig städer och kommuner att ta emot, bekosta och utgöra en fristad för en författare eller konstnär som har utsatts ...

Under 2025 arrangerar Resursbiblioteket för romani chib tre författarsamtal som ett sätt att lyfta fram romsk litteratur och kultur. Det första samtalet om resandefolkets historia, med författaren Stephan Skougaard och musikern Ralf Novak Rosengren finns nu tillgängligt att titta på i efterhand.

Läser man en bok som saknar text på ett annorlunda sätt? Silent Books är textlösa bilderböcker som möjliggör en gemensam läsning där fler kan vara delaktiga på lika villkor. För både nyanlända som lär sig svenska och barn med språkstörning har dessa böcker visat sig vara ett bra verktyg för språkutveckling, fantasi och inkludering. Den här guiden ger tips på hur du kan börja arbeta läsfrämjande med Silent Books.

Östersund tog emot sin första fristadskonstnär 2018. Fristadskoordinatorn Catharina Andersson är i spänd väntan på stadens fjärde fristadsgäst. Det finns många utmaningar med yttrandefrihet. Biblioteket i Östersund har blivit en viktig plats för att tala om just detta.

Hur kan vi nå barn och unga för att tala om riskerna med internet på ett sätt som är både roligt och lätt att förstå? Eva Odráska, bibliotekarie i Kungsbacka kommun, har hittat en kreativ lösning: hon har skapat berättelser i serietidningsformat med färgstarka katter i huvudrollerna.

Hur kan du som bibliotekarie stötta läsare med funktionsnedsättning i framtiden? I takt med att allt fler e-böcker görs tillgängliga från början behöver bibliotekarier kunna guida till digital läsning på olika sätt. Även bibliotekstjänsten Legimus och den svenska talboksmodellen påverkas av förändringar som sker i omvärlden. I det här samtalet mellan Kristin Nord och Cecilia Gärdén, strateger på MTM, kommer du att få veta mer om MTM:s arbete med att utveckla talboksmodellen i nära dialog med både bibliotekssektorn, brukarorganisationer och bokbranschen. Ett pågående arbete för att bättre möta dagens förutsättningar. Samtalet hölls på Bokmässans biblioteksscen i september 2025. You are currently viewing a placeholder content from Default. To access the actual content, click the button below. Please note that doing so will share data with ...

Idag är 25 svenska städer och regioner medlemmar i nätverket International Cities of Refuge Network – ICORN. Städerna erbjuder en tillfällig fristad för författare och konstnärer som tvingats fly sitt hemland till följd av förföljelse eller hot. Bibliotek spelar en avgörande roll, anser Karin Hansson, ICORN-samordnare i Sverige. Organisationen ICORN startade 2006 och har sitt huvudkontor i norska Stavanger. Sedan starten har organisationen vuxit rejält och i nuläget har mer än 80 städer i Europa, Nord- och Sydamerika, anslutit sig. Dessutom har hela regioner anslutit sig. Idag har sekretariatet tretton anställda och finansieras av olika bidragsgivare på kommunal, regional och statlig nivå, där bland annat Kulturrådet är med. Det finns också privata bidragsgivare.  Det övergripande målet är att stödja yttrandefrihet världen över, genom att medlemsstäderna ...

Bibliotekslagen är tydlig med att alla bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Men många bibliotek har ännu inte kommit igång med det arbetet. Den här artikeln syftar till att göra det enklare för biblioteken att efterleva minoritetslagen och synliggöra utan efterfrågan. För elva år sedan fick bibliotekslagens § 5 både en ny formulering samt bytte plats i bibliotekslagen. Alla bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna: judar, romer, sverigefinnar, samer och tornedalingar, bland annat genom litteratur, § 5 bör kopplas ihop med § 2, ändamålsparagrafen som beskriver bibliotekens uppdrag. Trots tydlig lagstiftning har inte alla bibliotek kommit på banan i arbetet att ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna. Orsakerna till det kan vara ...

Eskilstuna har varit medlem i nätverket ICORN sedan 2015, och har just nu sin tredje fristadskonstnär -  Sayed Hussain Zahin, musiker och rappare från Afghanistan. Vad krävs av en fristadskoordinator och vilken roll har biblioteket? Möt Susanne Granberg, fristadskoordinator i Eskilstuna sedan två år. Detta är ett utav tre nedslag i svenska fristäder.

Landskrona bibliotek deltog i "The Europe Challenge" för att undersöka hur bibliotek kan bli plattformar för lokalt engagemang. Genom pizza, simultantolkning och samarbete med lokala föreningar mötte de invånare och frågade vad de vill förändra i sina närområden. Projektet resulterade även i en metodbok för att hjälpa andra bibliotek med demokratifrämjande arbete.

Vilken är folkbibliotekens sociala roll i en tid som präglas av utmaningar? För att undersöka detta vände sig forskare från Lunds universitet till bibliotekarier, biblioteksbesökare och beslutsfattare. Forskarna tog fram en rad rekommendationer för att biblioteken ska kunna fortsätta bidra till ett välfungerande, hållbart och robust samhälle.

När AI började skriva litteratur förändrades även läsandet av dem. En studie av svenska kritikers reaktioner på AI-genererad litteratur visar på en paradox: i stället för att textens ursprung skulle bli mindre viktigt har författarens mänsklighet blivit allt mer avgörande för hur vi värderar litteratur. Forskningen visar hur vi rör oss mot en värld där böcker kan behöva märkas med ”Human Authored” för att tas på allvar. Läs mer i denna artikel av Daniel Helsing, Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson. Som alla som har studerat litteraturteorins historia vet hände det något i synen på texttolkning och -värdering i mitten av 1900-talet: författaren relegerades till förmån för texten själv. Nykritiker som William K. Wimsatt och Monroe Beardsley menade att författarintentionen är irrelevant eftersom intentionen, i den ...

Berättelser behövs. I ett samarbete mellan folkbibliotek, skolbibliotek och författaren Kristina Sigunsdotter skapade barn och unga nya berättelser om Malmöområdena Nydala och Lindängen: novellerna om Djurgängen på Nyängen.

Julia Pennlert undersöker i denna artikel hur läsfrämjande som begrepp både "görs" och skrivs fram på olika nivåer – från vardaglig högläsning vid sängkanten till strategiska planer på kommunal nivå. Genom att identifiera dessa parallella narrativ kan bibliotekarier utveckla en mer strategisk approach och skapa gemensam förståelse för vad läsfrämjande faktiskt innebär i praktiken.

Böcker kan, i den bästa av världar, göra så att människor möter andra perspektiv, nya idéer och får ta del av ny kunskap, samtidigt som de hjälper läsaren utveckla sitt språk. Allt detta är viktiga delar för att delta i ett demokratiskt samhälle. Det är sannolikt därför larm om en pågående läskris väcker både intresse och starka känslor. Den nationella SOM-undersökningen visar att 19 procent av den svenska befolkningen inte läste en enda bok under 2024. Men vem är det som inte läser?

Bibliotekens roll i totalförsvaret har diskuterats ända sedan 2019 då det först föreslogs i arbetet med den nationella biblioteksstrategin. Sedan dess har utvecklingen i omvärlden synliggjort behovet av att planera för att kunna fortsätta bedriva biblioteksverksamhet även i utmanande situationer. Denna artikel undersöker hur kommunala biblioteksplaner beskriver folkbibliotekens roll för att stärka den civila beredskapen.

Som journalist, poet och bokförläggare har Bisan Edwan åtskilliga gånger upplevt yttrandefrihetens begränsningar. Under ett flertal år i Egypten samarbetade hon med olika bibliotek och arrangerade offentliga samtal. I denna artikel reflekterar hon kring biblioteken och deras roll som demokratiska institutioner i Egypten, Gaza och Sverige. Bisan är idag fristadsförfattare i Lund.

Kan barn hinna läsa 1 000 böcker innan de har börjat förskoleklass? Småländska Lessebo inspirerades av en amerikansk satsning. Det visade sig locka många familjer till läsning. Kristina Hörberg, bibliotekarie, berättar om satsningen och om mångspråksböcker i kapprum på förskolor.

I höst lanserar Mediemyndigheten en helt ny webbutbildning, mediemedveten.se, som ska bidra till en ökad medvetenhet hos invånare att bättre förstå, kunna granska och navigera i dagens komplexa medielandskap.  I en tid där medie- och informationslandskapet blir allt mer komplext är medie- och informationskunnighet av stor betydelse. Befolkningens kunskaper och förmåga att navigera i och förstå informationsflöden är en förutsättning för en motståndskraftig demokrati.   Mediemyndighetens kommande utbildning mediemedveten.se riktar sig till alla som vill bli mer medvetna i sin medievardag. Genom film, interaktiva moment och övningar ska utbildningen stärka invånare som medvetna medieanvändare i en tid där AI, algoritmer och desinformation påverkar hur vi tar till oss information. Webbutbildningen lanseras under senhösten 2025 och är kostnadsfri och tillgänglig för alla. Den är utformad för att ...

Region Gävleborg har tagit fram en ”digital basnivå” för att säkerställa att alla biblioteksanvändare i länet får likvärdig hjälp med digitala frågor. Projektet definierar vilka digitala tjänster och vilken service som ska erbjudas på alla folkbibliotek – samt vilka kunskaper som förväntas av personalen. När Kungliga bibliotekets kompetensutvecklingsprojekt Digitalt först med användaren i fokus avslutades började vi biblioteksutvecklare på Region Gävleborg planera det fortsatta arbetet tillsammans med HelGe-biblioteken, det vill säga folkbiblioteken i vårt län. Inspirerade av arbete med taxonomier, och efter dialog med bibliotekscheferna, beslutade vi att ta fram en digital basnivå.  Syftet är att biblioteksanvändare ska kunna förvänta sig likvärdig service när det gäller hjälp med digitala frågor, alltså en fråga om jämlik tillgång till information. Samtidigt ger basnivån stöd och tydlighet för ...

Idag uppfattas censur som en inskränkning av människors rätt till information och uttryck, men det går också att argumentera för censur på basis av rättvisa. Det kan till exempel vara rättvist att skydda utsatta grupper från diskriminerande innehåll. Jon Helgason är docent i litteraturvetenskap. I denna essä berättar han om censurens roll, och hur synen på den har skiftat genom historien.